Nya siffror förändrar bankernas syn på er finansiering

En sjunkande inflationstakt i kombination med en stabiliserad styrränta markerar ett tydligt skifte i den makroekonomiska miljön inför 2026. Efter flera år präglade av kostnadspress och osäkerhet rör sig ekonomin mot ett mer stabilt läge där fokus åter riktas mot lönsam tillväxt. 

KPIF-inflationen uppgår till omkring 1,7 procent i början av året (SCB), samtidigt som Riksbanken har lämnat styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Förutsättningarna för finansiering framstår därmed som mer förutsägbara än under tidigare år. 

Det innebär dock inte att tillgången till kapital har normaliserats. 

Bankernas riskbedömning präglas fortsatt av de senaste årens höga konkurstal, vilket innebär att kreditgivningen i praktiken förblir selektiv. Resultatet är ett tydligt glapp mellan en ljusnande makrobild och en kreditmarknad där kraven i många fall ligger kvar på en nivå anpassad för en mer pressad konjunktur. 

I detta läge avgörs utfallet i kreditprocessen i hög grad av hur bolaget uppfattas ur kreditgivarens perspektiv. Räntenivån är en komponent, men den finansiella strukturen och kassaflödesprofilen är det som i praktiken styr tillgången till kapital. 

‍

Räntan planar ut 

Riksbankens prognoser pekar på ett styrränteläge kring 1,75 procent under 2026, vilket skapar en ökad stabilitet i finansieringskostnaderna. Samtidigt har den genomsnittliga utlåningsräntan för nya företagslån fallit till nivåer kring 3–4 procent i september 2025, efter att tidigare ha legat avsevärt högre. 

Denna utveckling förbättrar förutsättningarna för att planera investeringar och utvärdera kapitalbehov med större precision. 

I ett mer stabilt ränteläge blir valet mellan rörlig och bunden ränta en strategisk avvägning snarare än ett taktiskt beslut. Kassaflödesprofil, riskexponering och investeringshorisont behöver vägas samman för att säkerställa att finansieringsstrukturen stödjer verksamheten över tid. 

Den lägre räntekostnaden kan samtidigt stärka likviditeten och skapa utrymme för investeringar, förutsatt att bolaget uppfyller kreditgivarens krav på finansiell stabilitet. 

Konkursvågen styr kreditgivningen 

Under de senaste åren har antalet företagskonkurser i Sverige legat på över 10 000 per år, vilket är bland de högsta nivåerna sedan 1990-talskrisen. Utvecklingen har varit särskilt påtaglig i konjunkturkänsliga branscher som bygg samt hotell- och restaurang.

Dessa kreditförluster har haft en direkt påverkan på hur banker och kreditinstitut bedömer risk. 

Kreditkommittéerna arbetar idag med mer restriktiva modeller, där kraven på marginalstyrka, säkerheter och finansiell uthållighet har skärpts. Även om konkurstalen visar tecken på stabilisering kvarstår en försiktighet i kreditgivningen. 

För bolag som planerar att finansiera byggprojekt eller andra kapitalintensiva satsningar innebär detta en mer selektiv kreditprocess, där både säkerhetsstruktur och kassaflöde granskas i detalj. 

Kassaflödet fäller avgörandet 

Riskbedömningen har i hög grad förskjutits mot kassaflödesförmåga och finansiell motståndskraft. 

Traditionella säkerheter utgör fortsatt en del av helhetsbilden, men är sällan tillräckligt isolerade. I stället ligger tyngdpunkten på bolagets förmåga att generera stabila kassaflöden och upprätthålla marginaler även vid förändrade marknadsförutsättningar. 

För bolag som avser att genomföra förvärv eller expandera verksamheten innebär detta att kraven på dokumenterad intjäningsförmåga och finansiell transparens har ökat. 

I praktiken premieras bolag med stark prissättningsförmåga, låg skuldsättning och stabila kassaflöden, vilket skapar en tydlig differentiering i kreditgivningen. 

Förberedelser avgör utfallet 

Trots förbättrade makroekonomiska förutsättningar präglas kreditmarknaden fortsatt av selektivitet. 

Det innebär att bolag som aktivt arbetar med sin kapitalstruktur och sina finansiella nyckeltal har bättre förutsättningar att möta kreditgivarnas krav. Förberedelserna inför en finansiering får därmed ett direkt genomslag i både tillgång till kapital och de villkor som erbjuds. 

Finansieringsstrategin blir därmed en integrerad del av bolagets övergripande tillväxtstrategi. 

Bolag som agerar i god tid och säkerställer sitt finansiella handlingsutrymme står starkare när nästa fas i konjunkturcykeln tar vid.

Hur står sig er kapitalstruktur? 

I ett mer krävande kreditklimat blir finansiering en strategisk fråga snarare än en operativ. 

Qonfin analyserar bolagets kapitalstruktur utifrån hur kreditgivare bedömer risk, med fokus på balansräkning, kassaflöde och finansieringsförmåga i praktiken. Genom att optimera finansieringsmixen och navigera hela kreditmarknaden skapas bättre förutsättningar att säkra kapital på konkurrenskraftiga villkor. 

Vi erbjuder en kostnadsfri analys där vi går igenom hur er nuvarande struktur förhåller sig till dagens kreditkrav och vilka justeringar som kan stärka er position inför nästa finansieringsprocess.